anitamaki

Kvällen övergår snart till natt och jag sitter här på denna tysta och stilla förvaringsplats. Precis när jag trodde att jag kunde slappna av och andas i mitt eget hem kom det ytterligare en vikarie som jag inte känner mig riktigt bekväm med men jag hoppas hon inte behöver arbeta här så mycket inomkort är den ordinarie personalen tillbaka. Nej nu säger hjärnan ifrån. Bäst att sluta skriva för den här gången.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Kvällen är på väg att glida in i natten och jag borde gå och lägga mig men jag vill gärna berätta om min vardag. Sånglärkan har varit här och tillsammans har vi lyssnat på följande tre poddavsnitt med Björn och Navidd, Skam, Ångest och ensamhet, alla poddavsnitt kan varmt rekommenderas. Sånglärkan och jag har också gått en promenad i det härliga vädret. Dagen avslutades med att jag lyssnade på Tankar för dagen med Mona Mörtlund. Med sin mjuka, varma röst och sitt underbart vackra språk talade hon om sin bror som gav henne trygghet och kärlek men som nu tyvärr är borta. Tack Mona för att du delade med dig av dina tankar.

Det var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Äntligen är Tysta leken över och Storstadsflickan är ute ur mitt liv förhoppningsvis för tid och evighet, det känns skönt att kunna andas här på förvaringsplatsen. Härligt att ingen ständigt ifrågasätter allt jag säger eller gör, tänk att slippa tjata när jag vill ha hjälp med något eller för att få komma ut på promenad eller gå och handla. Mina nuvarande hjälpredor är härliga, underbara och roliga vi pratar och skrattar oss igenom dagarna.

Livets mening är att få ett trevligt telefonsamtal från en vän.

I sommarprogrammet den 24 juli talade psykologen och författaren Anna Bennex om vänskap, relationer och ensamhet. Ensamheten kan enligt Anna vara skön om den är självvald. Den ofrivilliga ensamheten kan enligt mig se ut på många sätt. Visst har jag vänner som bryr sig om mig och som jag verkligen uppskattar. Men det är den innersta ensamheten som känns jobbig. Var finns du som kan lindra den, du som får mig att känna mig hel?

Det var allt bloggskrivaren hade på hjärtat idag. Ha en god tid. Vi ses och hörs någon gång någonstans i livet.

Andlighet är att söka efter meningen med livet. Vad är meningen med livet? Den frågan är inte enkel att svara på. Den gångna helgen fick jag hjälp av två scharmiga bröder med att köpa nya möbler. den händelsen och att få träffa bröderna med respektive gav livet mening för stunden. Att läsa och skriva, att prata i telefon med syskon, släkt och vänner är goda exempel på vad som är livets mening. Att lyssna på musik samt att vara omgiven av bra personal är andra exempel. Ändå är det något jag saknar, någon jag saknar. Någon som kan lindra den innersta ensamheten, någon som ger mig närhet, ömhet, trygghet och kärlek. Jag saknar att själv kunna ge någon närhet, ömhet, trygghet och kärlek.

Det var mina tankar för dagen. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Dagen har blivit kväll och kvällen har övergått till natt. Jag har haft besök av två bröder med respektive, de har hjälpt mig att köpa en ny vardagsrummssoffa med tillhörande bord. När möblerna var inhandlade bjöd jag på restaurang det var härligt befriande att få umgås med bröderna och deras fruar en stund i alla fall.

Jag har ägnat aftonen åt att leta efter stolar, ibland är det opraktiskt att vara blind, men jag fick gångträning. Det gjorde fruktansvärt ont i båda höfterna och svetten rann. Nu är det dags för några timmars sömn innan Storstadsflickan kommer och säger ett kyligt

-Godmorgon.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Jag har blivit inspirerad till att skriva om andlighet och existensiella frågor sedan jag har lyssnat på poddarna med Björn och Navidd. De två avsnitt jag hörde idag handlade dels om öppenhet och dels om vilja. Jag funderar mycket över andlighet och existensiella frågor. Var kommer jag ifrån? Vem är jag? Vart är jag på väg och vad händer sedan? Finns det något liv efter detta? Jag tror på den goda skaparinnan, hon vägleder mig genom livet och ger mig råd i olika situationer, till exempel när det gäller att fatta svåra beslut. Jag tror att den goda skaparinnan tar hand om oss när vi dör. Mamma och pappa och alla andra som gått före är tillsammans hos henne nu, där är det fest och glädje. Hos den goda skaparinnan finns ingen sjukdom och smärta. En dag är jag hos den goda skaparinnan men förhoppningsvis dröjer det länge ännu.

-Jag är inte klar med mitt, som Kristian Gidlund sa.

 

Det var dagens betraktelse. Återstår att se vad morgondagen för med sig.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

I skrivandets stund finns ingenting som skaver och gör ont inom mig. Tillsammans med Sånglärkan har jag njutit av att kunna känna mig trygg och avslappnad här på förvaringsplatsen, var annars?

Detta korta inlägg säger allt om hur jag mår.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Hon vill inte gå och handla tillsammans med mig och hon avskyr att laga mat. Hon lyssnar inte på vad jag säger, svarar inte ens på mina frågor. Det skaver och gör ont inom mig varje gång hon är i min närhet.

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om att höra till. Tack för alla kommentarer. Visst vet jag att jag hör samman med syskon, släkt och vänner. Men det är den innersta ensamheten jag talar om, den som uppstår när assistenten gått för dagen. Jag är tacksam för den kärlek och vänskap jag får av människor runt omkring mig. Det vore underbart att dela sina innersta tankar med någon, någon som ständigt stod vid min sida och backade upp mig när jag känner mig värdelös.

Det var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Efter alla sorger och bedrövelser som drabbat släkten den senaste tiden skulle det inte skada med lite lugn och ro i tillvaron. Storstadsflickan och jag har bestämt oss för att gå skilda vägar, det blir bäst som sker för oss båda, Songlärkan kommer istället. Alla som arbetar med människor på något sätt borde få utbildning i livskunskap och kommunikation och privata assistansföretag borde ställa krav på sina anställda.

Det var allt från bloggskrivaren denna regniga julimåndag.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Kvällen är sen och jag är egentligen alldeles för trött för att skriva, men gör det ändå. Jag vill varmt rekommendera tre böcker, alla skrivna av Karin Smirnov. Den första boken heter Jag for ner till Bror. Jaana Kippo återvänder hem för att fira påsk tillsammans med sin tvillingbror, Bror. Hon får jobb inom hemtjänsten i Smalångers kommun. Den första människa Jaana träffar är John Brännström och eftersom det är ett riktigt busväder bestämmer de sig för att tillbringa natten tillsammans. Läs boken om du vill veta vad som händer. Den andra boken heter Vi for upp med mor. I den här boken får vi följa tvillingarna Kippo när de åker upp till moderns hemby Kokojärvi där ligger modren på hemmet och dör. På begravningen träffar de människor från den religösa sekten Gemenskapen, hur det går får du veta om du läser boken. Den tredje boken, Sen for jag hem berättar om hur Jaana fortsatte sitt liv utan tvillingbrodern. Läsarna/lyssnarna får vara med jaana när hon kommer tillbaka till Kippogården efter fallet från berget. Vi får följa henne i arbetet och på fritiden, vi får också ta del av Jaanas konstnärsskap. Läs gärna alla böckerna. Du kan också lyssna på ljudböckerna. Språket är enkelt men vissa dialektala ord förekommer. Inläsare är Lo Kauppi.

 

Nu har kvällen övergått till natt. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

 

 

 

I  min hembygd finns en stark gemenskap mellan familjer, släktingar och vänner.

Men denna gemenskap kan jag tyvärr inte ta del av i sommar.

Bara en stilla undran, kommer jag någonsin mer att bli en del av den?

Tänk att få tillhöra någon, att få vara med i ett större sammanhang.

Att få höra till det är det enda jag vill.

 

Denna julimåndag började med dusch och frukost. Sedan lyssnade jag på tre poddavsnitt med Björn och Navidd. Den första delen heter Vi reser oss igen, den handlar om människans förmåga att alltid resa sig trots svåra livssituationer. Ett annat avsnitt handlade om förlåtelse. Det tredje avsnittet jag lyssnade på handlade om Björns pappa som var svårt sjuk och valde att få dödshjälp. Därefter blev det vacker sång och musik av Sånglärkan. Hon hann också med att baka muffins och laga mat innan hon lämnade mig för dagen. Jag är lite nervös inför ett kommande möte med en av mina ordinarie assistenter och assistentsamordnaren på Din förlängda arm, känner att jag inte riktigt kan slappna av och njuta av livet innan sammanträffandet är över.

Det här får räcka för idag. Ha en god tid.Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

För en vecka sedan gick min lilla sparv på semester hoppas hon har det bra tillsammans med familj, släkt och vänner. Sånglärkan har börjat arbeta.

Den senaste tiden har jag roat mig med att lyssna på dramaklassikern Stad av Per-Anders Fågelström. Första delen heter Mina drömmars stad. Dramatiseringen är ett stycke arbetarhistoria som aldrig får bli bortglömd. Lyssnarna får följa Henning Nilsson som kommer till Stockholm för att söka arbete vid hamnen men tyberkulosen ändar hans liv. Vid sin död lämnar Henning hustrun Lotten med tre barn, äldste sonen August är bortadoppterad till den rika familjen Bodin. Denna dramaklassiker kan varmt rekommenderas.

 

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.