anitamaki

Den här dagen började med frukost och arbete. Den fortsatte med ett besök på köpcentrat Storheden utanför Luleå. Där efter hälsade jag på en kamrat. Vi åt och såg filmen Sällskapsresan 1.

Nu är det läggdags. God natt och sov gott.

Denna trevliga lördag började med att jag lyssnade på ring så spelar vi och åt frukost. Där efter blev det några timmars läsning innan jag åt middag tillsammans med mina vänner. Nu ska jag fortsätta att läsa en stund innan det är sovdags.

Ring så spelar vi är ett lagom lättsamt program att lyssna till på lördagmorgnarna, jag slipper engagera mig.

Det får räcka för idag. Ha det gott.

Jag känner fredagsfrid i själen trots att det är kallt. En del av dagen har ägnats åt föreningsarbete. Arbetsgruppen synskadade med ytterligare funktionsnedsättningar har blivit beviljade pengar till fortsatt verksamhet det här året. Vi börjar med ett telefonmöte på måndag.

Tack för att ni läser den här bloggen. Ni inspirerar mig till att fortsätta skriva.

Förutom att jag föreningsarbetat har jag lyssnat på Finnmix och slumrat.

Ha det så bra. Slut för idag, tack för idag.

Idag är vädret betydligt bättre än igår. Jag har varit på Din förlängda arm och fått massage och träning. Det var skönt för både kropp och själ att få röra på sig. Jag har också pratat med en föreningskamrat. Det visar sig trots allt att arbetsgruppen som arbetar med frågor som rör synskadade med ytterligare funktionsnedsättningar får pengar från distrikten för att kunna fortsätta sitt arbete. En envis försäljare från kom hem har ringt och irriterat mig.

Det var vad som hänt denna ofrivilligt lediga torsdag.

Ha det gott.

Jag som inte gillar att prata om vädret måste göra ett undantag. Det råder busväder här i Norrbotten. Jag skulle ha åkt till Din förlängda arm för att få massage och träning men det går inte eftersom jag är insnöad. Hoppas vädret lugnar ner sig till imorgon.

Tack för kommentaren Jenny. Vänster örat är bättre, där emot vill gikten inte ge med sig.

Det var allt för idag. Ha det så bra.

Efter flera veckors uppehåll har jag börjat läsa romanen Hitta hem av Elisabet Rinell. Jag återkommer till den vid ett annat tillfälle.

Idag har jag varit och badat på Björkskatans vårdcentral i Luleå. När jag kom hem belönade jag mig själv med att lyssna på ett lyckat teveframträdande med Willy Clay band, Kirunas stolthet.

Nu är det dags för en stunds vila innan jag fortsätter att skriva på min barnbok.

Ha det så bra.

Tack för kommentaren Fredrik.

Jag har ingenting att skriva om men skriver ändå. Det är en alldeles vanlig måndag i Luleå och jag har varit till staden. För övrigt är jag trött och sover illa. Gikten vägrar ge med sig. Där emot känns det som om locket i vänster öra håller på att gå till sig. Så där nu har jag fått gnälla litet. Bloggskrivandet blir litet lidande eftersom jag ska fokusera mig på att få böckerna klara. Ni får ha överseende kära läsare.

Ha det så bra tills vi möts igen.

Mitt i allt elände måste jag skratta åt situationen. Jag har lock i vänster öra och gikt i höger stortå den värker, bultar och har sig. Jag har varit hos världens bästa läkare som ordinerade tabletter och vila. Bäst att lyda honom.

Lev väl så hörs vi igen.

Efter ett trevligt jul och nyårsfirande är jag hemma igen. Julen firades i Kiruna precis som förra året. I år var vi 12 personer som samlades vid julbordet för att äta och må gott. Naturligtvis var tomten där med många julklappar. Jag fick bland annat ett jättefint halsband med träpärlor i olika former som det är roligt att känna på. Jag fick halsbandet av min faster som numera bor på ett äldreboende. Jag hade nöjet att besöka henne där på juldagen. Vi sov tillsammans som vi gjorde när jag var barn. Idag känns det gott att veta att faster har det bra och blir väl omhändertagen av trevlig personal. Förutom att hälsa på faster träffade jag också några av mina syskonbarn och barnbarn vilket var mycket trevligt. Till julklapp fick jag fina fotografier på syskonbarnbarnen.

Första vardagen efter jul bar det av med taxi till Kaunisvaara för att umgås med släkt, vänner och grannar innan det blev dags att fira nyårsafton tillsammans med lillebror och hans familj i Pajala. Det bar sig inte bättre än att jag drog på mig en ordentlig förkyldning som jag fortfarande inte blivit av med. Tyvärr fick jag uppleva både raketer och rädda hundar. Jag träffade också en onykter och mycket ensam man som berörde mig starkt. Det är tragiskt att se att ensamma människor ska behöva vara onyktra för att våga visa sig bland folk.

Här slutar jag mitt inlägg för idag.

Ha det så bra.