DIVÄRSE TANKAR
Tack goda skaparinna för denna dag som snart tack och lov är över. Det känns som om den gått till spillo. Jag känner mig trött, uppgiven och överbliven som en ffallfrukt. Det är irriterande att inte kunna lyssna till den musik jag vill eftersom jag inte har rätt högtalarkablar. Jag tror på den goda skaparinnan. Hon är min skyddsängel, hon vakar över mig och vägleder mig genom livet. Men i skrivandets stund vet varken min skyddsängel eller jag vad vi ska ta oss till med denna frustration över tillvaron. Kanske är det bäst att sova på saken. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans.
MISSLYCKAD
Den här dagen som började så bra slutar tydligen med ett misslyckande, jag har missat en skrivupgift. Annars mår jag ganska bra det har gått en vecka sedan jag fick den där fina och oväntade julklappen som jag inte förstår hur jag ska kunna tacka för. Idag har jag faktiskt fått en del ärenden uträttade men det var tyvärr inte rätt kabel som kom med posten. Bäst att sluta skriva för idag innan det blir alldeles för mycket gnäll. Ha en god tid.
FILMSÖNDAG
Söndagarna som förut var platta, tråkiga och innehållslösa är numera spännande och innehållsrika. Den här dagen började med dusch, frukost och där efter fick jag ett kort besök av släktingar innan det bar av med färdtjänsten till Filmstaden i Luleå för att tillsammans med min personliga assistent se filmen Hundra-åringen som klev ut genom fönstret och försvann. Filmen handlar om Allan Carlsson som på sin 100-årsdag kliver ut genom fönstret från sitt rum på äldreboendet i Malmköping. Han bestämmer sig för att ta bussen till Strängnäs men eftersom han inte har tillräckligt mycket pengar kommer han bara till Tyringe. Under tiden som Allan väntar på bussen blir han ombedd att passa en resväska. När bussen så småningom kommer kan Allan inte lämna resväskan ifrån sig. Huvudrollen spelas på ett otroligt skickligt sätt av Robert Gustavsson. Mer om skådespelare eller handlingen i filmen ska inte avslöjas, den kan varmt rekommenderas. Det var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans.
LÖRDAGSLUGN
I skrivandets stund är det tyst och stilla här i lägenheten och min personliga assistent har gått för dagen. Eftersom det alltid har roat mig att skriva och lyssna på ljudböcker och talböcker funderar jag ofta över olika ord och uttryck. Ha det så bra, ha det så gott eller ha det gott är bara några exempel på vad vi människor säger till varandra när vi skiljs åt för en tid, det är goda exempel på att vi bryr oss om varandra. Ett annat vackert uttryck som jag lärde mig av en god vän är ha en god tid. Det säger jag ofta till personer som betyder mycket för mig. Jag älskar också att ge bort presenter till människor jag tycker om. Nu till ett helt annat ämne som engagerar mig starkt. SRF, Synskadades riksförbund anser sig ha vunnit en delseger eftersom regeringen uppmanar kommunerna att bevilja synskadade och dövblinda personer ledsagning enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta enligt en intervju med Håkan Thomsson ordförande i Synskadades riksförbund. Intervjun fanns med i gårdagens nummer av taltidningen Insyn, den var hämtad ur Skånes taltidning. Grattis SRF, Synskadades riksförbund. Det var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans.
EN LEDIG DAG
Det är fredag och jag ska ingenstans, skönt att vara hemma. Helgerna uppskattas mer när jag är i farten under veckorna. Förra veckan var fylld av aktiviteter det återstår att se hur nästa blir. Det är roligt att vara efterfrågad. Ja visst ja det här inlägget skulle ju handla om gårdagens möte som var mycket givande. Tillsammans med två föreningskamrater och en journalist från radio Norrbotten förberedde jag frågor inför en funktionärsutbildning som SRF, Synskadades riksförbund anordnar på Sunderby folkhögskola, journalisten medverkar som moderator, samtalsledare vid arbetsmarknadspasset. Förutom arbetsmarknad handlar utbildningen om information från synskadades riksförbund, föreningskunskap, en ordförandekonferens samt bemötande, etik och moral. Jag ser verkligen fram emot kursen. Nu gäller det att kunna publicera detta inlägg annars känns det som om jag skrivit förgäves. Ha en god tid.
EN JANUARIDAG
Jag sitter här i lägenheten och låter tankarna vandra som de själva vill. Efter sju sorger och åtta bedrövelser gör jag allvarliga försök att ta tag i livet, ibland lyckas det och ibland går det mindre bra. Jag är så glad att jag följde mitt hjärtas röst och gav bort en skiva i julklapp, min gode vän blev mycket glad. Nu har föreningsarbetet kommit igång. Igår var det styrelsemöte med Norrbottensdistriktet av SRF, Synskadades riksförbund. Idag är det ett förberedande sammanträde inför en annannan konferens. Ambitionen med denna blogg är att jag ska försöka skriva varje dag men det återstår att se hur det går. Livet har den senaste tiden handlat mycket om bortgång och begravningar. Mitt i sorgen efter min innerligt, innerligt älskade faster fanns glädjen över att få träffa en del av de viktigaste människorna i min tillvaro. Kommer inte på något mer att skriva idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans
TANKAR OM DEN SENASTE TIDEN
Nu är det länge sedan jag bloggade. Jag ska försöka sammanfatta den senaste tidens händelser. Förra året som började så bra slutade med död och elände. Dels avled en granne och nära vän till mina föräldrar och dels lämnade min innerligt, innerligt älskade faster oss i oändlig sorg och saknad. Men mitt i sorgen efter henne fanns glädjen över att få umgås med en del av de viktigaste personerna i mitt liv. Idag har jag haft besök av en god vän och det blev julklappsutdelning. Det var roligt att få ge honom en skiva med musik skriven och framförd av Favourite hippies, ett band där lillebror medverkar med sång och gitarr. Efter dessa märkliga helger tar vardagen sin början med föreningsverksamhet av allehanda slag. I skrivandets stund mår jag väl i kropp och själ, hoppas du också gör det. Jag har till och med kommit igång med gummibandsträning. Ha en god tid så ses och hörs vi någon gång någonstans.
