anitamaki

Äntligen är denna februarimåndag snart genomlevd och eftersom jag känner mig trött och grinig blir det inte så mycket skrivet. Dagen började med att färdtjänsten skickade fel bil när jag skulle till Din förlängda arm och träna, här i Luleå får man åka färdtjänst med livet som insats. Jag tog mig inte in i den första bilen efter lite väntan kom det en ny. Träningen gick trots allt ganska bra. I tidningen läste jag ett mycket intressant reportage som handlade om livskunskap. På radio hör jag att Riksbanken presenterar kommande sedlar och mynt. Astrid Lindgren och Evert Taub kommer att pryda de nya sedelvalörerna. Det får räcka för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Idag har moster bjudit på födelsedagsfika. Annars ska detta inlägg handla om att det behövs fler händer i vården. Jag tycker att det är ett fint uttryck, det behövs fler händer i vården.. Eftersom det råder brist på läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, åtminstone på Sunderby sjukhus. Borde landstinget ta sitt ansvar och koncentrera sig på det de är bra på, det vill säga sjukvård. Kultur och annat som Norrbottens läns landsting idag ger pengar till borde länets kommuner kunna fördela ekonomi till. Hur detta skulle gå till konkret har jag ingen aning om. Det enda jag vet är att vården är viktig. Kultur i vården är också bra för både kropp och själ. Tänk om det skulle gå att kombinera detta på något sätt. Kanske skulle en sådan kombination leda till att vi får ett samhälle fyllt av medmänsklighet och värme. Det var dagens tankar. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

På kvällskvisten snurrar följande tankar i mitt huvud. I gårdagens NSD stod att läsa att Ersnäsrevyn har blivit en profil fattigare, Hilding Lindbäck har avlidit i en ålder av 70 år. Jag kände inte alls honom. Ändå vill jag på detta sätt framföra mitt varma tack för alla glada skratt du givit mig som revybesökare. Hilding sörjes närmast av hustrun Vanja och barnen. Mina varmaste tankar går naturligtvis till Hildings anhöriga. En annan revymakare som tyvärr också är borta sedan en tid tillbaka är Sandor Berglund. Nog sagt om dem som inte längre finns med oss, må de vila i frid. Kommunen rycker och drar i min personliga assistans. Nu vill de ta betalt av Din förlängda arm för tjänsterna som det privata bolaget utför. Detta kan innebära att Din förlängda arm inte längre har möjlighet att ha kvar kunder som beviljas timmar av kommunen. Det återstår att se hur det går. Det var allt jag hade på hjärtat idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Jag vill varmt rekommendera min senast lästa ljudbok. Pamela Andersson läser själv in sin egen bok, Jag ska inte dö idag. Handlingen är följande. Pamela Andersson är sportjournalist och arbetar som chefredaktör på tidningen Topphälsa. Sommaren 2012 får hon ett eppeleptiskt anfall och ramlar ihop under en joggingrunda. Det eppeleptiska anfallet visar sig vara en hjärntumör som sitter så illa till att den bara delvis går att operera bort. Läs gärna boken och följ Pamela i hennes kamp mot tumörfaan som hon själv kallar tumören. Detta var vad jag var uppfylld av idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Denna februarimåndag började med ett besök på Björkskatans hälsocentral i Luleå. Där tog läkaren bort en fläck nedanför vänster axel, den har oroat mig en tid. Men förhoppningsvis är det bara en mjälvårta, något jag aldrig hört ttalas om tidigare. Enligt uppgift är sådana vanliga när man blir äldre. Förövrigt har februarimåndagen gått sin gilla gång, har lyssnat på taltidningen Insyn och besvarat tävlingen som handlade om charlotte Kalla, återstår att se om jag vinner en lott. Dags att läsa NSD. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.