DET VISKAR OM VÅREN

Det snöblandade regnet viskar om våren. Vädret viskar om en ny tid. En ny tid när naturen långsamt vaknar till liv efter sin långa vintervila. Fåglarna kommer tillbaka från de varmare länderna. Blommor, träd och andra växter börjar sprida sina härliga dofter omkring sig.

På radio hör jag dels att Björkskataskolan i Luleå har blivit utsatt för en mistänkt mordbrand natten till idag och dels att regeringen backar angående assistansutredningen. LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade inte ska omfattas av några besparingar. Men det är som bekant valår i år. Vad gäller branden på Björkskataskolan kommer skolan att hållas stängd resten av veckan och de berörda eleverna kan inte flytta tillbaka till sina lokaler innan sommarlovet. Imorgon är det första maj, en speciell dag på många sätt.

Ha en god tid. Vi ses och hörs någon gång någonstans i livet.

SÖNDAGSKVÄLL

Det är söndagskväll och jag har lyssnat på P4 dans med Tomas Döjtken. Ett mycket bra programm och Tomas är en otroligt härlig programledare. Idag handlade programmet om hur dansband tolkar visor, Tomas Lundin och Åsa ginder medverkade.

LIVET

Ta aldrig livet för givet.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

PIZZAKVÄLL

Så ska en bra restaurangkväll vara. Pizza, öl, kaffe och friterad banan med glass och kaffe tillsammans med goda vänner, det var inte helt fel. Nu sitter jag här på förvaringsplatsen och känner fredagsfrid i själen. I morse vaknade jag till den glada nyheten att Ann-Marie Begler, generaldirektör på försäkringskassan sparkas från sin post efter masiv kritik av indragning av assistansersättning och avslag på sjukskrivningar. Det finns trots allt hopp om livet.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

NÖJD MED MIG SJÄLV

Idag kan jag verkligen vara nöjd med mig själv eftersom jag gjort ytterligare framsteg med träningen. Förutom sjukgymnastiken som jag gör varje dag har jag börjat med gåträning och det innebär att jag håller min personliga assistent i båda händerna och går från köket till sovrummet. Har också lyssnat på programmet Radiopsykologen som handlade om en pappa med känslor. Det har oockså blivit sångträning. En svag känsla av obehag sitter kvar i kroppen efter det otrevliga telefonsamtalet igår, men den går nog över med tiden. Nej, tänk om man skulle gå och lägga sig i någorlunda normal tid, men först ska jag äta fruktröra och borsta tänderna.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

BADBRUD

Detta var dagen när jag var badbrud på hälsocentralen. Det gick riktigt bra att träna enligt min personliga assistent har jag gjort framsteg med vattenträningen och sådant är alltid kul att höra. Ikväll fick jag ett obehagligt telefonsamtal, det gör att jag känner mig lite disträ. Tack och lov ringde min kära vän och tvillingsjäl strax därefter.

DÖRREN TILL DITT LIV

Jag knackade på dörren till ditt liv.
Tack för att du släppte in mig.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

KÖRKVÄLL

Jag har kommit hem från en underbar körkväll med Joyvoice Luleå tyvärr är det uppehåll nästa vecka eftersom det är helgdag. Första maj är iochförsig en viktig dag som verkligen är värd att fira. Eftersom det är arbetarrörelsens dag, en dag när vi borde gå ut och demonstrera för alla människors lika värde. Tanken är god men tyvärr existerar den inte i detta hårda, kalla och människofientliga samhälle, alla människor är inte lika mycket värda. Män och kvinnor har fortfarande inte lika löner även om de utför samma arbete. Människor med olika funktionsnedsättningar lider alltid mer eller mindre av lågkonjungturens konsekvenser oavsett hur det går för Sverige. Det är som bekant valår i år och politikerna lovar runt men håller tunnt rösta rätt rösta rött. Bli inte trött och ge inte upp. När valdagen väl är här är det din och min skyldighet att visa var vi står, att säga vad vi tycker och att stå för våra åsikter i olika frågor. Det gäller att visa att vi kan, vi vill och vi vågar förändra världen. Tillsammans är vi starka.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

RADIOHISTORIA

Detta var dagen när det skrevs ett stycke radiohistoria i Sverige. Programmet Ring så spelar vi fyllde 50 år och detta firades med fest och glädje i Karlskrona. Viktoria Tolstoj och Linus Norda medverkade tillsammans med Marinens musikkår. Jag får lördagskänsla när jag lyssnar på Lördag med Lisa och Ring så spelar vi. Ring så spelar vi har jag lyssnat på till och från under årens lopp och det börjar bli en god vana att höra på Lördag med Lisa. Vem vet, kanske håller även detta härliga musikprogram på i 50 år.

Kvällen är sen och det är för länge sedan läggdags.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

DET HANDLAR OM ATT VÅGA

Det mesta här i livet handlar om att våga. Att gå omkring och vara rädd för sådant som egentligen inte är farligt gör livet så mycket svårare. Jag är rädd för att gå ner för trappor, trösklar och trotoarkanter och tyvärr har jag svårt att lita på människor när de talar om att det inte är farligt. Jag skulle göra vad som helst för att bli befriad från denna rädsla. Något annat som också skrämmer mig är ballonger. När jag var liten höll jag enballong i min vänstra hand som ibland blir spastisk och det var vad som hände. Ballongen small förståss och det gjorde ont när den gick sönder, jag skrek en timme och sedan den dagen får jag ångest bara av att prata om de otäcka sakerna som inte fyller någon funktion och som väl är behöver jag inte utsätta mig för den typen av rädsla. Hundrädslan som jag också bar på under min barndom har jag tack och lov blivit botad ifrån eftersom många av mina människor är hundägare. Det har faktiskt blivit så att jag har kommit att tycka om dessa varelser, skulle gärna vilja ha hund men inser det omöjliga i situationen. Att skriva, läsa, resa, sjunga i kör, lyssna på musik samt att umgås med vänner och att lära känna nya människor är spännande intressen som jag vill satsa på.

Det här var allt för idag.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

SJÄLVKÄNSLAN

Självkänslan får ofta hårda törnar.
Speciellt när livet ständigt blir ifrågasatt av Gud och alla människor.

Tankarna vandrar som de själva vill och jag vet inte vad jag ska skriva. Förutom att moster varit på besök och jag har varit hos sjukgymnasten har det inte hänt något särskilt. Skriver mer en annan dag.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

VÅRKVÄLL

Denna aprildag har varit strålande och det var meningen att jag skulle ta en vårpromenad med rollatorn men tyvärr bar inte benen. Vårkvällen håller långsamt på att övergå till natt och jag har kommit tillbaka hit till förvaringsplatsen från den härliga såångstunden med Joyvoice Luleå. En av låtarna vi sjunger är svår, den heter Livin on a prejer.

Det har gått två veckor sedan Lillbabs/Barbro Svensson lämnade oss i stor sorg och saknad och jag kan inte låta bli att reflektera över följande fråga, Hur blev livet för Lillbabs anhöriga efter hennes bortgång? Vad tänker döttrarna Monica, Malin och Christin med familjer idag? På vilket sätt går de vidare i sina liv? Det här är frågor som jag förmodligen aldrig får svar på. Mina varmaste tankar går fortfarande ofta till de anhöriga.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

APRILDAG

Den långa och snörika vintern är äntligen på väg mot sitt slut och livet börjar att fyllas av glädje, hopp och förväntan inför framtiden. Denna aprildag har varit underbar och vädret har verkligen visat sig från sin bästa sida säger jag som egentligen inte tycker om att prata om väder och vind. Där emot gillar jag att leka med ord. Det är roligt att vrida och vända på dem. Till exempel ordet aprildag. Säg det tyst för dig själv flera gånger och du kommer att höra en vacker klang i dina öron.

Nej, nu är det dags att läsa Perspektiv.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

VÅRBLOGG

Våren och sommaren närmar sig och jag börjar känna mig som ett djur i bur. Tack och lov finns det en hel del positiva händelser att se fram emot. Midsommaren kommer att firas här på förvaringsplatsen tillsammans med min vän och tvillingsjäl, tur att hon finns. Jag ska också tillbringa några veckor i byn och där odlas det alltid släkt och vänskapsrelationer. I början av augusti bär det av på kryssning till Helsingfors tillsammans med goda vänner. Under denna tre dagars resa odlas förmodligen många fina vänskapsrelationer.

Livet med personlig assistent är ett ständigt planerande och pusslande med tiden för att få vardagen att fungera som jag vill. Så länge jag håller mig innanför hemmets fyra väggar är alla nöjda och glada men när jag ska göra något ut över det vanliga blir det genast annat ljud i skällan. Det har visat sig att min personliga assistent hade arbetat alldeles för många timmar när hon följde med mig på min senaste resa. Detta innebär att hon arbetar kortare tid här hemma. Det värsta med att bära på flera funktionsnedsättningar är att man ständigt blir ifrågasatt av Gud och alla människor. Det var allt för idag.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

TALBOKSKAFÉ

Denna apriltorsdag började som de flesta andra dagar med dusch och frukost. Efter diverse göromål bar det iväg till biblioteket på Kulturens hus i Luleå. Där hade anordnats ett mycket trevligt talbokskafé Detta innebar att två bibliotikarier pratade om böcker och författare. Jag passade på att låna två böcker. Torsdagar är veckans höjdpunkt eftersom jag brukar lyssna på Radiopsykologen, ett program som sänds i p1 och som jag varmt kan rekommendera.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

SNART LÄGGDAGS

Klockan är egentligen alldeles för mycket för att jag ska skriva men jag fick påfyllning av energi sedan jag pratat med min vän och tvillingsjäl. Detta var dagen när jag fortsatte att minnas Lillbabs/Barbro Svensson. Dels lyssnade jag på Ulf Elfving möter Lillbabs och dels på Karlavagnen från den 3 april, det var som bekant Barbros dödsdag. Jag trodde inte att hennes död skulle beröra mig så starkt som den faktiskt gjorde. Jerry Williams har ju också lämnat oss i stor sorg och saknad men hans bortgång berör mig inte alls på samma sätt. Nej, nu måste jag låta Lillbabs vila i frid. Jag vill komma ihåg henne som den varma, ödmjuka och kärleksfulla människa hon var. Tänk om hennes anhöriga kunde känna all den omtanke och kärlek jag vill ge dem i denna svåra stund. Förutom att jag lyssnat på radio har jag tränat på låtar som vi sjunger i hörkören. Nu säger hjärnan ifrån så det är bäst att lyda den och gå och lägga sig.


Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

GNÄLLHUMÖR

Den här dagen började som vanligt med frukost och fortsatte med bad, sjukgymnastik och körsång. Trots att dagen har varit fylld av aktiviteter och vädret har verkligen visat sig från sin bästa sida har jag varit på gnällhumör hela dagen, varför begriper jag inte. Det känns som om jag tappat fotfästet jag vet inte åt vilket håll jag ska gå i livet. Det är ingen idé att planera något livet blir ändå aldrig som man tänkt sig. Påsken var härlig och fylld av en stark gemenskap med goda vänner. Men sedan blev det ändrade planer inför sommaren.

Nu får det sannerligen räcka med dödsfall i bekantskapskretsen Föreningskamraten och vännen Yngve Fjällström, Rosvik har lämnat oss i stor sorg och saknad. Mitt första minne av Yngve var när jag vid 13 års ålder för första gången själv skulle ringa till biblioteket och låna talböcker. Jag formligen skakade av nervositet över att behöva prata med gubben som arbetade med talboksutlåningen. När jag senare berättade detta för Yngve skrattade han gott och kramade om mig. Vi kom medåren att bli mycket goda vänner tack vare SRF Synskadades riksförbund i Norrbotten.

Imorgon är det klippning som gäller. Hoppas att humöret är bättre.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

HELGEN ÄR ÖVER

Det är tyst och stilla här på förvaringsplatsen och min personliga assistent har lämnat mig för dagen. När jag tänker på alla människor som försvunnit ur mitt liv känns det som om jag tappat fotfästet och inte vet åt vilket håll jag ska gå. Visst har jag vänner som bryr sig om mig och som sprider glädje, värme och kärlek omkring sig men det kan inte hjälpas att jag saknar den lyckligaste tiden i mitt liv. Tro inte att allt är nattsvart det finns underbara människor som skänker mig kärlek och vänskap men de bor inte här i närheten. Bäst att sluta skriva det här blev bara gnäll.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

APRILBLOGG

Hej och välkommen april. Det borde jag ha sagt för länge sedan men det har av olika anledningar inte blivit av. Trots att det kommit en del blöt snö finns det hopp om att våren är på väg. Jag är egentligen alldeles för trött för att skriva men gör det ändå. Jag sitter här på förvaringsplatsen och känner fredagsfrid i själen. När jag inte kan sova ligger jag och lyssnar på programmet Vaken i p4 och p3. I önskenatten spelas det ofta bra musik. Men imorgon är det Lördag med Lisa, detta härligt underbara program börjar tyvärr alldeles för tidigt, som tur är finns datorn och det går att lyssna i efterhand. Idag blev det bara struntprat eftersom det inte hänt något särskilt. Jag försöker att inte se mig om i backspegeln av mitt liv men ibland går det inte så bra. Jag kan inte låta bli att undra hur mina vänner och glädjespridare från förr i tiden har det.

Nej, nu tar tröttheten över och det är bäst att sluta skriva för den här gången.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

DAGS ATT REFLEKTERA

Det tycks återigen vara dags att reflektera över mötet mellan liv och död, sorg och glädje. Vilka är Livet och Döden, Sorgen och glädjen? Sorgen och Glädjen är två systrar som ständigt vandrar hand i hand. Men Livet och Döden, vilka är de? Kanske är Livet och döden bröder som ständigt vandrar sida vid sida och hjälps åt att bära varandras bördor på sina tunga axlar. Eller är de far och son och uppfostrar i så fall Livet döden? eller är det tvärtom? Kan det vara på det sättet att Glädjen och Sorgen inte alls är två oskiljaktiga systrar utan i själva verket mor och dotter och vem uppfostrar i så fall vem?

Varför reflektera över detta tunga ämne? undrar vän av ordning. Det kan inte ha undgått någon att två mycket folkkära artister har lämnat oss i stor sorg och saknad. Under min vistelse i Uppsala fick jag veta att Jerry Williams lämnat jordelivet. Jag blev naturligtvis ledsen, förvånad och chockad över beskedet eftersom jag inte hade den blekaste aning om att han var sjuk. Did i tell you, Vintersaga och många andra låtar har Jerry Williams glatt sin publik med under årens lopp. Tack Jerry och vila i frid.
Tisdagen den 3 april nåddes jag liksom många andra av det fruktansvärt tråkiga beskedet att Lillbabs/Barbro Svensson lämnat oss i stor sorg och saknad. Tänk vilken låtskatt vi har fått av dig Barbro. Leva livet, Är du kär i mig ännu Klas-Göran och många, många andra låtar lyssnade jag på med stor glädje när jag var ung. Att du nu är borta Barbro känns ofattbart. Tänk vilken tur jag hade som fick se dig live på Kulturens hus i Luleå tillsammans med dina vänner Ann-Louise Hansson och Siv Malmkvist. Tack och farväl Barbro. Vila i frid. Mina varmaste tankar går i skrivandets stund till dina barn och barnbarn som stod ditt varma och goda hjärta så nära.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

HEMMA IGEN

Nu är jag hemma igen efter en härlig vecka tillsammans med min kära vän och tvillingsjäl. Resan startade måndagen den 26 mars klockan 11.55. Tillsammans med min personliga assistent och en mängd bagage åkte jag färdtjänst till flygplatsen och efter en stund fick vi gå ombord på flygplanet som tog oss till Arlanda flygplats. 20 minuter senare var vi framme vid slutmålet av resan. Gissa om jag blev glad när min vän och tvillingsjäl öppnade dörren. Lägenheten var verkligen hemtrevlig och den var lätt att orjentera sig i. Min personliga assistent och jag fick bo i vardagsrummet, hon sov på en luftmaddras och jag i en skön hörnsoffa. Stämningen mellan oss kändes varm, avslappnande och välkomnande. Under veckan träffade jag många andra härliga människor, tvillingsjälens mamma var en rolig bekantskap. Drömmen om att få åka Eckerölinjen tillsammans med alla dessa underbara människor gick i uppfyllelse. Vi gick också till Brantingtorget och fikade Det bjöds på mycket god mat och innan veckan var slut hann vi med många goda samtal som ytterligare fördjupade vår vänskap. Här följer några tankar om hur det känns i skrivandets stund.

Jaha och nudå?
är tillbaka på förvaringsplatsen.
Har Luleåångest.
Vad är det för mening med livet?

RSS 2.0