anitamaki

Kära läsare förlåt att det gått så lång tid sedan ni hörde av mig. Jag vet inte riktigt var jag ska börja berätta om vad som hänt. Jag tränar och min gamla kropp får taktil beröring vilket känns underbart, detta sker på Din förlängda arm. Senast jag besökte assistansbolaget träffade jag en vän från förr i tiden och jag blev mycket glad. Däremot berättade min vän att han blivit ensam och det var fruktansvärt tråkigt att höra. Det finns ingen rättvisa här i världen cancern släcker alldeles för många liv. Jag förstår inte hur en varm och levnadsglad människa plötsligt bara kan vara borta. Hon lämnade make, barn och barnbarn samt släkt och vänner i stor sorg och saknad. Jag hade turen att lära känna denna varma och levnadsglada människa när jag arbetade på händelsernas centrum. En av orsakerna till att jag inte skrivit på länge är att jag skriver på ytterligare en bok den handlar mycket om döden men givetvis tar jag också upp andra ämnen det blir många minnen. Nu är det bäst att sluta för denna gång.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.