anitamaki

I skrivandets stund är det tyst och stilla i lägenheten och jag har ätit surströmming med en kompis. Tidigare idag har jag varit på Hjälpia i Luleå och tittat på en rullstol. Det händer mycket inom föreningslivet och det är roligt när mina kunskaper är efterfrågade, bara jag klarar av arbetet.

Det var allt för idag.
Ha det gott

Jag sitter här i lägenheten och reflekterar över denna dag som varit fylld av föreningsarbete och telefonen har ringt flera gånger. Jag har varit på ett möte med redaktionen för taltidningen Insyn, vi diskuterade innehållet i kommande nummer av taltidningen. När jag kom hem lyssnade jag på NSD och Panorama. Panorama är en mycket intressant reportagetidning som vänder sig till synskadade i Sverige, den tar upp händelser och skeenden i samhället. Dagens nummer inleddes med ett repportage om Moa Gellner. Inte för att jag är särskilt sportintresserad men det är alltid roligt att höra och läsa om intressanta människor.

Nu har jag suttit framför min kära dator en lång stund och tankarna har virvlat åt olika håll. Det är dags att lyssna på Expressen.
Ha det gott.

Denna dag började som vanligt med en tur på motionscykeln och fortsatte med dusch, frukost och textredigering. Sedan lyssnade jag på sommarprogrammet med författaren och programledaren Daniel Skölín. Efter lunchen blev jag intervjuad av en blivande systemvetare från Luleå tekniska universitet, han ville veta på vilket sätt jag använder skärmläsaren.

Mina föresatser att lyssna på alla sommarprogrammen har delvis lyckats. tack vare internett och hjälp av personliga assistenter. De program jag hört har varit mycket intressanta men Anja pärson var bäst. Det var mycket starkt gjort att så öppet och ärligt berätta om sin kärlek. Karin Falk var underhållande och bra hennes röst lämpade sig mycket väl för den typen av program. Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten var rolig att lyssna på när hon berättade om vad det innebar att vara gift med skidskytten Björn Ferri Heidi talade också gott om sina föräldrar i första hand om pappa Kent, morfar till deras son Dante. Klädskaparen Gudrun Sjödén visade sig också vara en mycket god berättare. Hon talade om sitt liv som kvinnlig företagare. Daniel Skölín guidade lyssnaren genom programmet på ett lugnt och säkert sätt. Han berättade om sitt författarskap vi fick också veta hur det var att vara programledare för teveprogrammet Babel. Detta var några reflektioner över årets bästa sommarvärdar. Det faktum att sommaren nu är förbi fyller mitt sinne med vemod.

Ha det gott.

Tackgoda skaparinna för denna underbara sensommardag som jag ska berätta om men först en rättelse. Klädskaparen som jag talade om igår heter Gudrun Sjödén. Men nu till dagens trevligheter.

Dagen började med en tur på motionscykeln och därefter blev det dusch och frukost, och textredigering. Sedan var det dags för dagens stora begivenhet. Att gå på en mycket trevlig hundpromenad tillsammans med mina vänner. Det var härligt att känna sensommarvinden smeka ansiktet. Jag kände också värmen från den strålande solen.

Lycka är att få vara med på ett trevligt födelsedagskalas.

Lycka är att få gå på en trevlig hundpromenad.

Ha det gott

Det är dags att reflektera över denna trevliga augustilördag som började med en tur på motionscykeln och därefter blev det dusch och frukost. Innan det bar av till grannstaden för att vara med om ett mycket trevligt födelsedagskalas, lyssnade jag på sommarprogrammet från den 9 juli med klädskaparen Gudrun Skedén. Hon visade sig vara en mycket god berättare som talade om vad det innebar att vara kvinnlig företagare. Kvällen håller långsamt på att övergå till natt och innan jag somnar ska jag läsa tidningarna.

Ha det gott

I skrivandets stund mår jag väl i kropp och själ, men är tankfull inför framtiden. Min cykel har blivit lagad och det är jätteroligt men kommer någon att kunna cykla tillsammans med mig? En stilla undran, var och hur ska den förvaras över vintern?

Vid dagens styrelsesammanträde med SRF Luleå, lokalförening av Synskadades riksförbund i Luleå fick jag mothugg när jag tog upp frågan om medlemsskap i HSO. Jag anser att det är lättare att samarbeta i olika frågor om handikapprörelsen är enig. De övriga i styrelsen tyckte att det krävdes ett årsmötesbeslut och det kan jag delvis hålla med om. Vår styrelseordförande tyckte också att SRF, Synskadades riksförbund inte kan driva sina egna frågor inom HSO och mina styrelsekollegor höll med honom men jag tror fortfarande på samarbete. En fråga där SRF, synskadades riksförbund och HSO inte förstår varandra handlar om hur man ska förhålla sig till ledarhundar. Jag är av den bestämda uppfattningen att frågan skulle kunna lösas om man från båda håll förde en öppen dialog. Det finns säkert andra frågor där vi har skilda uppfattningar men samarbete är ordet, eller hur?

Ha det gott

Hipp hipp hurra äntligen kom jag in på bloggen. Jag vill gärna dela med mig av några tankar och händelser som inträffat sedan jag skrev sist. Födelsedagskalaset var mycket trevligt jag fick många telefonsamtal. Dagen var också fylld av blommor, presenter och många besökare. Även föreningsverksamheten har kommit igång på allvar. Efter en förfrågan från Norrbottenskuriren angående gatumiljön i Luleå under sommartid, bestämde jag mig för att tillsammans med några föreningskamrater från SRF, Synskadades riksförbund i Norrbotten genomföra en stadsvandring för att se om kommunen vidtagit några åtgärder sedan en liknande vandring för några år sedan och vi fann till vår stora glädje att detta var delvis gjort. På vandringen hade vi också en journalist med oss från Norrbottenskuriren. Jag har i tidigare inlägg berättat om den trevliga båtutfärden som SRF Luleå, lokalförening av Synskadades riksförbund i Luleå gjorde i samarbete med Medborgarskolan. Idag har jag varit på ett möte med en social företagargrupp inom SRF, Synskadades riksförbund i Norrbotten. Det återstår att se vad som blir av den idén.

Tyvärr har livet också bjudit på tråkigheter, Luleå-profilen och företagsledaren Peter Näslund har hastigt avlidit. Han ägde bland annat assistansföretaget Din förlängda arm. Men jag minns honom framför allt som en av många taxichaufförer som jag ofta hamnade i diskussion med. Mina varmaste tankar går i skrivandets stund till Peters familj och anhöriga.

Kvällen är sen och jag ska lyssna på Expressen innan jag somnar. Morgondagen börjar med en tur på motionscykeln.
Ha det gott.

I skrivandets stund är jag fortfarande uppfylld av all värme, kärlek och omtanke som strömmade emot mig igår när jag hade födelsedag. Varmt tack alla som kom ihåg mig med sång, blommor, telefonsamtal och besök. Födelsedagen blir en dag att minnas nu när den grå vardagen tar sin början med allt vad det innebär av föreningsarbete och andra små och stora händelser.

Idag har jag roat mig med att lyssna på sommarprogrammet med Emma Viklund i efterhand. i början av programmet verkade den tidigare fottomodellen vara ytlig men hon blev bättre allt eftersom tiden gick. Trots det har jag svårt att riktigt få grepp om henne.

Jag har inte tid att skriva mer eftersom jag ska upp tidigt imorgon och gå en stadsvandring i Luleå tillsammans med några föreningskamrater. SRF Luleå lokalförening av synskadades riksförbund i Luleå har fått en förfrågan från en av dagstidningarna i Norrbotten angående gatumiljön i staden och en av ombudsmännen ville att jag skulle följa med. Kul när mina kunskaper efterfrågas.

Ha det gott.

Jag kan varmt rekommendera min senast lästa talbok, Himmelsdalen av Marie Herrmansson. Handlingen är följande. Daniel får ett brev från sin tvillingbror Max som han inte träffat på flera år. Max är inlagd på Himmelsdalen, en forskningsklinik för människor med psykisk ohälsa. Daniel blir mycket väl bemött av både personal och patienter på kliniken. Brodern Max bjuder honom på middag i restaurangen. Daniel får också följa med sin bror på sportfiske. En dag vill Max att de två bröderna ska byta plats och efter litet tvekan accepterar Daniel erbjudandet. Språket i boken är som alltid hos Marie Herrmansson mycket vackert och flyter bra. Inläsare av talboken är Marianne Ekenbjörn även hennes röst är behaglig att lyssna på.

Ha det gott

Onsdagen den 1 augusti ordnade SRF Luleå i samarbete med Medborgarskolan en mycket trevlig båtutfärd. Laponia avgick från Norra hamnen i Luleå färden gick till Junkön. Där fick vi höra berättas om Junköns historia men tyvärr hördes det dåligt vad guiden sade. Stämningen mellan oss föreningskamrater och ledsagare var på topp och vädergudarna stod på vår sida. Jag njöt i fulla drag av de sorlande rösterna och av båtens rörelser. När jag kom hem hann jag med en kort vila innan det bar av till grannstaden för att umgås och se film tillsammans med syskonsjälen och hennes familj. I skrivandets stund är det tyst och stilla i lägenheten jag saknar fart och flekt omkring mig.

Det skulle vara lättare att bo tillsammans med någon  och det behöver inte nödvändigtvis vara en kärleksrelation jag skulle mycket väl kunna bo med en kompis, precis som syskonsjälen och jag tänkte för många år sedan. Men tyvärr lät jag mig styras av andra människor.

Landet längtan ligger långt, långt borta, långt bortom länge sedan.

I landet Lycka bor kärleken men dit finner du aldrig vägen.

Ha det gott