anitamaki

Kvällen håller på att övergå till natt. I skrivandets stund mår jag väl i kropp och själ. Med anledning av min medverkan i programmet Karlavagnen har telefonen gått varm. Det har varit riktigt roligt med alla hälsningar och glada tillrop. En del av mina vänner skrev på facebook. Ämnet som diskuterades på Karlavagnen hette grupptillhörighet och vikänsla. Ett mycket intressant ämne som jag skulle kunna prata hur mycket som helst om. Det är bara det att det kräver en hel del tankearbete och det orkar jag inte med för tillfället, så jag ber att få återkomma.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Detta var dagen när jag var på läsecirkel med föreningskamrater från SRF Luleå, lokalförening av Synskadades riksförbund. Vi läste boken Kvinnor i väglöst land av Lilian Ryd. Vi hann också med att prata och dricka kaffe. Detta är också dagen när jag ska medverka i programmet Karlavagnen. Dagens ämne är grupptillhörighet. Det ska bli spännande att prata om detta intressanta ämne. När jag funderar på frågan om det är viktigt att tillhöra olika grupper finner jag att jag känner mig kluven. Visst är det bra att vara en del av ett större sammanhang. Risken är att man segregerar sig inom en grupp. Människor med olika funktionsnedsättningar måste visa sig ute i samhället för att folk ska få förståelse och kunskap om de olika situatonerna. Viktigt är också att vi själva bemöter samhället på ett positivt sätt. Om vi gör det får vi otroligt mycket tillbaka.

Det här engagerar mig oerhört och jag skulle kunna prata hur mycket som helst om grupptillhörighet och gemenskap. Men jag återkommer när jag varit med i Karlavagnen.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

I skrivandets stund sitter jag och reflekterar över tidens gång. I köket lagas det mat för fulla muggar. Eftersom dagen bara är några timmar gammal har det inte hunnit hända så mycket. Tankarna vandrar sina egna vägar. De stannar ofta vid begreppet framtiden. Vad har livet i beredskap åt mig? Kommer jag att finna någon att älska och hålla i hand? Är jag för alltid fast här i denna stad där jag aldrig har funnit mig riktigt tillrätta? Varför kommer jag aldrig till skott med saker och ting? Det var många frågor men var finns svaren?

Det här var dagens funderingar. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Lördagsmorgonen började med de vanliga bestyren. När de var avklarade fick jag hjälp att rulla till affären och handla mat. Där efter var det dags att lyssna på Lördag med Lisa. Dagens program hade rubriken Minnen från en telefonkjosk. En timme senare hörde jag på Ring så spelar vi med Peje Johansson, mannen med den förtroendeingivande rösten. När detta program var slut var det dags att läsa tidningen.

Natten är min bästa tid. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Denna januaridag började som alla andra dagar med dusch och frukost. En stund senare bar det iväg till polisstationen för att anskaffa pass och legitimation. När jag kom hem anmälde jag mig till en kör. Det ska bli roligt att börja sjunga. När min personliga assistent hade gått för dagen fanns det mycket att lyssna på. Dels hörde jag på radio SRF och dels läste jag dagstidningen och det tar tid eftersom jag läser det mesta.

Det är vad jag har gjort idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Det har gått en tid sedan jag skrev och mycket har hänt. I skrivandets stund är jag fortfarande uppfylld och glad över att jag äntligen fick träffa en god människa och nära vän. Vi gick på bio och restaurang. Men det var inte det som var det viktigaste, utan våra underbara samtal om livet. Hon är en nära vän som jag kan umgås med under fullständigt avslappnade former.

Idag var dagen när jag åkte till Din förlängda arm för att få träning och massage. Detta var också dagen när jag fick en förfrågan om att medverka i programmet Karlavagnen på måndag. Ämnet blir grupptillhörighet. Naturligtvis tackade jag ja. Jag tänkte prata om den ofrivilliga ensamheten.

Nu får det vara allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Lördagen den 21 januari började som de flesta andra dagar med dusch och frukost. Några timmar senare var det dags att besöka Kulturens hus i Luleå för att lyssna på Mammas nya kille, ett mycket populärt radioprogram. De medverkande är på turne med sin oerhört humoristiska föreställning den går ut på att med humor ironisera över kunskapslyftet. Vi i publiken fick inte lära oss särskilt mycket, men oj vad vi skrattade. I skrivandets stund ser jag mycket fram emot att få lyssna på en konsert med de tre tanterna Ann-Louis Hanson, Siv Malmkvist och Lill babs.

Detta var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Denna lördag fick en god start. Det blev som vanligt dusch och frukost. Jag fick ett roligt telefonsamtal från en kär vän. Sedan var det meningen att det skulle bli promenad men någon hade behagat ställa sin bil ivägen, tyvärr kom jag inte ut. Radiodagen började med att jag lyssnade på Lördag med Lisa. Dagens rubrik var jag tror på ljusare tider. lyssnandet fortsatte efter lunch. Nu var det Ring så spelar vi som gällde. I skrivandets stund sitter jag och njuter av mina nya skor.

Det här får vara allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Detta var dagen när jag handlade två par skor och var på en mycket trevlig voffelfest hos goda vänner i grannstaden. Men vi tar det hela från början. Dagen startade som de flesta andra dagar med dusch och frukost och där efter var det dags att betala en räkning. Efter lunch bar det iväg med färdtjänsten till grannstaden. Bästa vännen väntade utanför skoaffären. När jag kom in fick jag ett mycket trevligt bemötande av expediten. Hon tog sig verkligen tid med mig. Besöket slutade med att jag köpte två par skor som jag är mycket nöjd med. Vilken lycka det är att ha goda vänner.

Detta var dagens händelse. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Detta var dagen när jag efter ett långt uppehåll började på måndagsträffarna med SRF Luleå, lokalförening av Synskadades riksförbund. Vi drack kaffe och pratade. Vi hann också med att lyssna på en bok, Kvinnor i väglöst land av Lilian Ryd. När jag kom hem blev det lunch och ett telefonsamtal till Taltidningshjälpen. Där efter var det dags att handla mat. I skrivandets stund känner jag mig nöjd med tillvaron.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Tyvärr händer det inte saker som är värda att berätta om varje dag, ändå ska jag försöka dela med mig av tankar och händelser under det kommande året. Idag har jag lyssnat på vinterprogrammet med poeten Emil Jenssen. Han pratade om missförståndets möjligheter. Lyssnarna fick också höra goda exempel på Hans ordkonst. Detta var dagen när jag var tvungen att göra mig av med motionscykeln eftersom jag har ont i höger höft och inte kan använda den. Det positiva som hänt är att jag träffat goda vänner som hämtade motionscykeln. Alldeles nyss pratade jag med en av mina nära vänner och glädjespridare.

Slut för idag, tack för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Tack goda skaparinna för denna januarifredag som snart är till ända. Idag har jag lyssnat på vinterprogrammet med författaren Stina Stoor. Hon pratade om bröst, fiskpinnar och om förhållandet till sin dementa pappa. Stina Stoor pratade också om språkets betydelse.

Det är allt som hänt idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Denna smällkalla vinterdag blev inte alls som jag tänkte. Det var meningen att jag skulle åka till Din förlängda arm för att få massage men den stränga kylan satte stopp för de planerna. Där emot har jag börjat lyssna på förra årets vintervärdar i p1, först ut var Olov Vretling han var som vanligt mycket bra. Programmet var uppbyggt som en försenad julotta. Jag har också bokat tid för passansökan och försökt hitta en lämplig mobiltelefon men det lyckades inte. Det får bli en ny iphone i sinomtid.

Nu har jag tack och lov en fungerande rollator men benen är lite stappliga så jag känner mig en aning osäker när jag ska gå. Du goda skaparinna befria mig från denna osäkerhet. Idag känns den ofrivilliga ensamheten inte lika påtaglig även om den finns någonstans inom mig.

Nu får det räcka för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

I skrivandets stund sitter jag här på förvaringsplatsen och känner mig djupt olycklig. Eftersom jag varken har någon fungerande rollator eller tidning och dessutom känns luften tung av ofrivillig ensamhet. Hittills idag har jag hunnit med att äta frukost och duscha, ska försöka blogga varje dag under det kommande året. Det här får räcka för nu.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Jul och nyårshelgerna har varit fyllda av glädje och gemenskap tillsammans med närstående. Nu är jag tillbaka här på förvaringsplatsen och i den ofrivilliga ensamheten. Den här lägenheten känns inte längre som något hem, den fungerar som en förvaringsplats.

Hej ofrivilliga ensamhet!
Det var länge sedan. Hoppas att du har haft en bra jul. Om du visste hur mycket jag hatar att vara tillbaka hos dig.

Detta var dagen när jag fick ett härligt tisdagsbad. Under helgerna gick rollatorn sönder, ena bromsvajern gick av. Även skalet till mobiltelefonen gick sönder detta byttes ut när jag kom hit till förvaringsplatsen. Men rollatorn har jag i skrivandets stund inte lyckats få någon ordning på.

Detta blev ingen nyårsbetraktelse. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.