anitamaki

Jag har nyss kommit hem från körsången som jag är alldeles uppfylld av. Tänk er själva känslan av att sjunga med 100 människor. Det är lite svårt att hänga med i texterna men i skrivandets stund känns det som om jag vill fortsätta till hösten. Vardagen är för det mesta tråkig och enahanda och för att lätta upp stämningen en aning lyssnar jag på musik och sjunger. Borde också träna på att läsa dikten till mamma. Den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Sven-Ingvars det känns ofattbart att Sven-Erik Magnusson är borta. Tack och lov att musiken och sångerna finns kvar. Cancer är ett oerhört negativt värdeladdat ord bara att tänka på ordet skrämmer mig. Du goda skaparinna hur kan du tillåta denna fruktansvärda sjukdom finnas? Hur kan du tillåta att den tar så många liv som den gör?

Nej nu får det räcka för idag, hade tänkt läsa en stund innan jag somnar.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Det är söndagskväll och jag har haft tangentbordsträning med telefonen och jag är lycklig som ett barn på julafton över att tangentbordet fungerade, det blev inga dubbla bokstäver.

Alldeles nyss har jag lyssnat på p4 dans som ägnade hela programmet åt att blicka tillbaka på Sven-Erik magnussons långa kariär. Sven-Ingvars kom att betyda otroligt mycket för mig under min barndom och uppväxt. Jag minns med stor glädje en sångstund på elevhemmet Sörgården, på Ekeskolan. Vilken lycka det var att få sjunga Sven-Ingvars-låten Börja om från början. Ett litet rött paket, Fröken Fräken, Vid din sida och många, andra låtar har betytt mycket för mig och tack och lov finns musiken och Sven-Erik Magnussons mycket speciella röst kvar. Låten Vid din sida fick jag av tant Yvonne som arbetade på Ekeskolan en kort tid, hon gav mig skivan i födelsedagspresent. Tant Yvonne och jag blev mycket goda vänner och det händer att jag fortfarande tänker på henne. Hon var naturligtvis ingen tant men vi elever på Ekeskolan var tvungna att kalla de kvinnliga skötarna för tant.

Men tillbaka till Sven-Erik Magnusson. Det känns ofattbart att han är borta, han kommer aldrig mer att producera nya texter. Tänk, aldrig mer, nej, aldrig mer. Aldrigheten, sorgen och saknaden efter honom är svår att acceptera. Mina varmaste tankar går i skrivandets stund till Sven-Eriks hustru Eva samt till barnen Oskar och Johanna med familjer.

Tack för den oförglömliga låtskatt du gett oss
Farväl Sven-Erik Magnusson och vila i frid.

Slut för idag och tack för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Det är tyst och stilla här på förvaringsplatsen. I skrivandets stund är jag splittrad inombords. Jag är totalt uppfylld av körsången som jag har kommit hem ifrån för en stund sedan. I morse när jag slog på radion vaknade jag till den tråkiga nyheten att Sven-Erik Magnusson, fråntfigur i dansbandet SvenIngvars har avlidit till följd av cancersjukdomen. Han lämnar ett stort tomrum efter sig men vi får hoppas att sonen Oskar är beredd att ta över. Mina varmaste tankar går i skrivandets stund till Sven-Eriks hustru Eva samt till barnen Oskar och Johhanna med barn.

Tack för den ofantliga låtskatt du gett alla som gillade din musik. Farväl Sven-Erik och vila i frid.

Detta var allt från förvaringsplatsen.
Ha en god tid. Vi ses och hörs någon gång någonstans i livet.

Kvällen är sen och jag är egentligen alldeles för trött för att skriva men jag vill gärna dela med mig av den senaste tidens tankar och händelser. Livet har sannerligen bjudit på både tråkigheter och trevligheter. Det tråkiga var naturligtvis att jag var med och begravde en ingift moster.

Men det var en vacker och stämningsfylld högtid. Den började med en kort samling i sorgehuset. Efter en kopp kaffe gick vi ut på gården där kistan stod. Kära morbror sa några mycket vackra ord. Han tackade sin älskade maka för deras tid tillsammans. Där efter var det dags för en kort bilfärd till kyrkogåården. Efter ett kort tal och psalmsång träffades begravningsgästerna på Folkets hus i byn. Där blev vi bjudna på god mat. Sedan höll jag ett uppskattat tal, detta hade jag lovat kära moster och löften är som bekant till för att uppfyllas. Det blev många kramar och en hel del tårar.

Nu orkar jag faktiskt inte skriva mer så det får räcka för idag.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.