anitamaki

Hur ska jag veta att det blir riktigt rent här i lägenheten? Hur vet jag att bord, stolar, hyllor och bänkar våttorkas ordentligt? Hur vet jag att alla golv blir skurade? Hur kan jag veta att golvbrunnen i duschen blir ordentligt rengjord en gång i månaden som det är sagt. Frågorna är många men det finns inga tillfredsställande svar. Du goda skaparinna befria mig från denna känsla av gnagande oro som jag hela tiden går omkring med.

Du goda skaparinna varför måste jag bo så långt ifrån alla människor som jag tycker om och litar på?

Detta var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Detta var dagen när jag anmälde mig till nästa års resa till Island med SRF Fritid. Jag anmälde mig till Andalusien i andra hand.

Detta var också dagen när jag gick en kort men härlig promenad med rollatorn. Jag känner mig mindre handikappad när jag kan gå på egna ben, visserligen med rollator men ändå. I skrivandets stund mår jag väl i kropp och själ.

Du goda skaparinna varför måste jag bo flera tusentals mil från alla människor som jag tycker så mycket om och litar på?

När jag tänker på att det inte blivit ordentligt städat här i lägenheten kan jag inte låta bli att tycka att det är underligt att man måste förklara för vuxna människor att det ska hållas rent i ett hem, oavsett om man är beroende av andra eller inte.

Detta tycks vara året när begivenheterna avlöser varandra. Det började med att mina nära och kära vänner var här och hjälpte mig att ta tag i ett stort problem, men vi hade förståss trevligt också och inom kort ska jag till Medlefors folkhögskola där jag har kommit in på en skrivarkurs, Skrivardagar med yoga och till hösten blir det en förhoppningsvis trevlig Stockholmshelg tillsammans med mina nära och kära vänner som nyligen varit här.

Detta var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Tack goda skaparinna för denna givande dag. Tack för att mötet med Personal från Din förlängda arm, mina personliga assistenter och en nära vän gick bra. Vi diskuterade städning av den här lägenheten. Kanske blir det äntligen ordning på det som mina anhöriga alltid har sagt och jag har reagerat med ilska eftersom jag har tagit åt mig och trott att det är mitt fel att lägenheten inte är ren. Från och med nu ska det ställas större krav på assistenterna, det ska vara rent i mitt hem. Personerna som arbetar här är assistenter och ska som sådana betraktas. Det innebär att både assistenterna och jag ska kunna föra en nyanserad dialog när problem av det här slaget inträffar.

Det här var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Detta var dagen när jag åkte till Din förlängda arm och fick sjukgymnastik för min vänstra axel som jag har artros i. Senare på eftermiddagen bar det iväg till Kulturens hus i Luleå. Där lyssnade jag tillsammans med många andra människor till den tidigare lastbilschaufören Torbjörn Svensson Som berättade om hur det var att leva med dövblindhet. Han är född med en hörselskada som blev sämre allt eftersom tiden gick. Från början gick Torbjörn i integrerad skola tillsammans med hörande barn. Men detta blev för svårt och han kom till en skola där det gick hörselskadade barn. Torbjörn slappnade av och kände sig som en i mängden. Han kom så småningom till Riksgymnasiet för ddöva i Örebro. Hans dröm var att köra lastbil vilket han också gjorde tills synskadan satte stopp. Idag åker Torbjörn runt och föreläser om sig själv och sina funktionsnedsättningar.

Detta var dagen när jag inte alls ville umgås med min personliga assistent. Jag bor alldeles för långt ifrån människor som jag litar på och tycker om. Att livet ska vara så enkelt men ändå så svårt.

Tack goda skaparinna för denna majsöndag som varit något utöver det vanliga eftersom mina nära vänner från grannstaden har varit här.

Timmen är sen när jag skriver dessa rader, men jag vill ändå lätta mitt hjärta för dig du goda skaparinna. Nog vore det underbart med spontan hemhjälp och tänk att själv kunna välja av vem och när hjälpen ska utföras. Jag har tidigare berättat att stabiliteten och tryggheten i min vardag inte fungerar på ett tillfredsställande sätt eftersom mina personliga assistenter inte kan städa ordentligt. Detta uppmärksammades när mina nära och kära vänner var här. Tilliten till mina personliga assistenter är inte alls den samma som tidigare. Händelser av det här slaget inträffar eftersom de personliga assistenterna inte har någon utbildning.

Det får räcka för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Mycket har hänt sedan jag skrev sist. Mina nära och kära vänner har varit här. De gjorde mig uppmärksam på att det inte alls är rent här i lägenheten. Detta har påtalats vid ett flertal tillfällen till assistansföretaget som jag anlitar, mina personliga assistenter fick befogad kritik. Men hur ska jag kunna lita på att lägenheten blir ordentligt städad? Det känns som om jag bor så långt ifrån alla jag litar på.

Detta får vara allt för ikväll. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Detta var dagen som började med dusch och sedan blev det frukost på altanen för första gången i år. Där efter promenerade jag en kort sträcka med rollotorn, innan vardagen tog sin början.

Välkommen härliga vår med solsken och fågelsång.

Nu får det räcka för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Ojdå! jag höll på att glömma att berätta att lyckobarnet varit här och hälsat på.

Tack goda skaparinna för att det trots allt finns en mening med vad som sker i livet. Tack för att jag snart får besök av mina nära och kära vänner. Människor möts och skilis, skilis och möts. En av mina gäster har varit min mycket nära vän sedan jag var 17 år och gick på en specialskola för synskadade barn med ytterligare funktionsnedsättningar. Min gäst arbetade som fritidsassistent på skolan och hon gick runt och frågade oss elever vad vi ville göra. Gissa om jag blev förvånad när jag fick den frågan? "Vad vill du göra på din fritid"? Va! hur i all världen kunde någon komma på tanken att fråga eleverna som inte förstod sitt eget bästa vad de ville göra efter skolan. Från den stunden blev fritidsassistenten och jag nära vänner. Vi hittade ständigt nya samtalsämnen och jag lärde känna hennes familj. Men åren gick och vi förlorade tyvärr kontakten och jag blev mycket ledsen.Jag saknade våra underbara samtal om allt möjligt. Men en dag skrev jag ett brev till henne och hon ringde mig. Vi pratade länge och kom fram till att vi borde träffas vilket vi gjorde. Jag träffade naturligtvis också fritidsassistentens familj vid ett flertal tillfällen, jag var med på äldsta dotterns bröllop. Några år senare träffades min nära vän, fritidsassistenten och jag i Stockholm. Sedan dess har vi hållit sporadisk kontakt och snart får vi träffas och prata igen. Behöver jag säga att jag är otroligt glad?

Detta var allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Tack goda skaparinna för att jag återigen fick vakna upp till en lite småregnig majmåndag, ordet är mycket vackert sammansatt och väl värt att reflektera över. I mitt hjärta gömmer jag alla vackra ord och i skrivandets stund tar jag fram ordet majmåndag. Jag håller det i handen och smeker det försiktigt med mina känsliga, mjuka fingrar. Hela min kropp och själ fylls långsamt av hopp, glädje och en stigande förväntan inför våren och sommaren.

Tack goda skaparinna för att detta var dagen då jag träffade arbetsterapeuten och sjukgymnasten på öppenvårdsrehab. Vi diskuterade möjligheten till att få bassängträning och kom fram till att jag ska ta kontakt med sjukgymnasten på hälsocentralen och det är inte det roligaste jag gör. Eftersom hon är sur och grinig. Enligt henne är hjälpbehövande personer bara till besvär.

Detta var allt för denna majmåndag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.