EN LÅNG TID

Nu är det alldeles för länge sedan jag skrev och mycket har hänt. 90-årsfirandet av mamma blev en mycket lyckad tillställning med sång av alla barnen, diktläsning av yngsta dottern samt flera tal. Ett av dessa tal måste nämnas eftersom det var alldeles fantastiskt. Moster berättade med de vackraste ord hon visste på meänkieli, Tornedalsfinska om sin relation till sin storasyster. Relationen bygger på språket och språket är en stor del av den Tornedalska identiteten. Grannar och andra vänner till mamma talade också omm henne på ett alldeles fantastiskt sätt. Men oj oj oj vilka tårtor! Nog om kalaset.

Medelhavskryssningen som jag länge sett fram emot är tyvärr också över och det var en alldeles underbar resa. Tillsammans med mina vänner besökte jag Frankrike, Spanien och Italien på en vecka, klara av det den som kan. Resan började på min hemmaflygplats och fortsatte till Arlanda. Där övernattade vi på ett av de näraliggande hotellen. Vi flög via Frankfort till Barcelona och där började medelhavskryssningen på allvar. Min kropp vibrerade av förväntan när vi klev ombord på ett av världens största kryssningsfartyg, Freedom of the sea. När vi kommit ombord letade vi reda på vår hytt, packade upp och gjorde oss någorlunda hemmastadda på denna gigantiska båt innan det var dags att gå och äta en god trerättersmiddag. Vår första kryssningsdag avslutades med ett glas vin och där efter somnade tre trötta kvinnor ovaggade. Morgonen därpå var det dags för resans första strandhugg, Båten lade till i Marsielle. Eftersom det var svårt att ta sig fram med rullstol överalt hamnade vi på en liten ort alldeles utanför denna stora stad men jag fick ändå känslan av att vara i Marsielle. Vi strosade omkring på den lilla orten, vi köpte presenter och åt lunch. Eftermiddagen och kvällen ägnades åt att njuta av lyxtillvaron ombord. Nästa dag var det dags att besöka Nice och här gällde samma sak att vi kom till en liten ort utanför Nice men känslan av att ha varit i staden infann sig rätt snart. Samma sak upprepades vi gick omkring på gatorna men den här gången köptes inga presenter, där emot grejer till oss själva. Efter en stund var det dags att gå ombord och njuta av middag och båtliv. Följande morgon gick vi av skeppet i Rom för att kunna komma i hamn var vi tvungna att åka en betydligt mindre båt. Vi gjorde samma sak som de tidigare dagarna men jag kände verkligen att jag var i Italien. Efter promenaden var det båtliv som gällde. Dagen därpå var det dags att besöka Neapele. Där vi återigen tog en stadspromenad och nu lyckades vi faktiskt ta oss in till centrum. Vi gick i diverse affärer, handlade likör och kläder. Sista dagen av vår resa tillbringades ombord eftersom fartyget var till havs hela dagen. På kvällen hade jag svår Luleå/ångest och den ligger latent i kroppen fortfarande.

Detta var allt för idag.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

RSS 2.0