anitamaki

I skrivandets stund är jag uppfylld av dagens händelser. Efter dusch, frukost och skapande av ett blogginlägg lyssnade jag på Sommar i p1 med Hasse Andersson det var ett mycket trevligt program som gav anledning till många skratt och mycket glädje. Därefter såg jag konserten Dolly Parton 50 år på scenen, mycket god underhållning och härlig musik och sedan blev det vila och tidningsläsning. En stund senare var det dags för bokläsning och telefonsamtal med kära kusinen och min goda fe.

Nu vet mina kära läsare vad jag har haft för mig idag.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Sedan jag skrev sist har jag lyssnat på två sommarpratare. Dels på Sveriges överbefälhavare, Mikael Bidén  han var mycket bra och berättade på ett personligt sätt om sitt liv. Jag har också lyssnat på Sofie Sarenbrant, en svensk deckarförfattare som jag aldrig tidigare hade hört talas om. Men hon talade inte om sitt författarskap. Lyssnarna fick istället ta del av en oerhört stark berättelse som handlade om de sexuella övergrepp Sofie blivit utsatt för under fem år av sin barndom, utan att berätta för någon om vad som pågick. Jag vill härmed framföra ett varmt tack till Sofie.

-Stå på dig annars gör någon annan det.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Jag är ledsen och besviken på det mesta och på de flesta här i livet. Idag har du fått komma till ro mamma men jag fick inte vara med och ta avsked av dig, det gör ont i själen. Sommarprogrammet med den föredetta budistmunken Björn Natiko Lindeblad var bra men sorgligt, han berättade hur hans pappa fick hjälp att ta sitt liv på en självmordsklinik i Schweiz. Björn berättade också att han har ALS.

Det var vad som hänt idag.Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Det är en stilla juninatt här på förvaringsplatsen. Igår gjorde jag en utflykt till moster, hon bjöd på plättar och vi mindes en nyligen avliden morbror som fyllde år. I skrivandets stund vet jag inte vad jag ska se fram emot. Min ordinarie assistent går snart på semester och jag står undrande inför de närmaste fem veckorna. Idag har jag lyssnat på Sommar med stadsepedimiolog Anders Tegnell. En man som jag aldrig hade hört talas om innan Corona-viruset och Kovid-19 lamslog världen.

Bäst att sova några timmar innan en ny dag tar sin början. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Nu har det gått en tid sedan jag skrev. Jag har varit till låssmeden och fått en ny nyckel. Lillebror med fru och hund har varit här på besök, vi åt smörgåstårta och pratade hund, hon var så liten och fin deras bordercollie, Mini. Min fasta övertygelse är att hundar märker att jag inte ser. Mini buffade på mig med nosen när hon ville bli klappad.

Det har brunitt i byn som tur var kom ingen människa till skada. Vid den här tiden varje år roar jag mig med att lyssna på de olika sommarpratarna och hittills har jag hört alla som varit. Jag blev glad när jag upptäckte att det gick att lyssna med hjälp av google home. Både Mona Salin och Ulf Lundell hade mycket vettigt att säga Ulf Lundell verkade lite deppig och det kanske inte är så konstigt med tanke på att turnén blev inställd. Mona Salin talade om hur makten påverkar människor. Hon pratade också om hot, hat och allas lika värde.

Det är sent och jag börjar bli trött.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Denna midsommarsöndag är snart till ända och det är lugnt och stilla här på förvaringsplatsen, fick besök av en släkting. Midsommarsöndag är ett roligt och vackert ord som det är värt att stanna upp och reflektera över ett ögonblick innan man rusar vidare i tillvaron. Jag har lyssnat på sommarprogrammet med skådespelaren Shima Varaniani. Hon berättade bland annat om den scenskräck hon kände inför varje föreställning, Shima talade också om en ring hon fick av sin mormor när mormor låg på dödsbädden.

I skrivandets stund bär jag på en stor ledsenhet inom mig. Det faktum att moster Lisa inte längre finns i livet håller långsamt på att sjunka in.

Detta får vara allt för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Denna midsommardag går mot sitt slut och jag har lyssnat på årets första sommarprogram, det presenterades av klimataktivisten Greta Tunberg. Vi får väl se om jag lyckas höra alla sommarprogram. Denna olyckliga sommar har vi i alla fall tur med vädret, dagens lunch har avnjutits på altanen. Det absolut bästa med den här lägenheten är altanen. Det är tyst och stilla här på förvaringsplatsen och kvällen håller på att övergå till natt.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Denna midsommarafton går mot sitt slut, jag har ätit lunch på altanen tillsammans med min assistent. Annars har här inte hänt så mycket. Jag har pratat i telefonen med den enda mostern som finns kvar. Verkligheten känns overklig jag har förlorat mamma, morbror och moster inom loppet av ett halvår och inte kan jag åka till byn som jag brukar. Men ingenting är som vanligt och frågan är om någonting någonsin kommer att bli som vanligt. Nu stundar andra tider. Gamla människor lämnar oss i stor sorg och saknad och nya små varelser kommer till världen och växer upp till förhoppningsvis starka och friska människor som en gång ska ta över samhället.

Glad midsommar och ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Midsommaren närmar sig och jag sitter här på förvaringsplatsen och känner mig instängd som ett djur i bur. Denna junidag som snart är till ända började med ett dödsbud moster Lisa har lämnat oss i stor sorg och saknad. Mina varmaste tankar går naturligtvis till kusinerna med familjer.

I veckan har vi fått veta att det blir en folkomröstning om skolornas framtid i Luleå, hurra hurra säger jag. Den elaka, gamla häxan Corona har åkt till Gellivare för att sprida smitta omkring sig. Vi lever i en farlig värld detta kunde ingen tro för bara ett år sedan var jag i Sommarpärlan tillsammans med mina vänner. Jag ser fram emot att få lyssna på sommarprogrammen i p1 de börjar på lördag med Greta Tunberg.

Förövrigt återstår det att se vad sommaren för med sig. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Ännu en sommardag går mot sitt slut och det känns som om det är ett runt hål i mig efter en obehaglig diskussion med en av mina assistenter. Det runda hålet inombords har trasiga kanter. Hålet blir mindre och mindre det läker nog ihop så småningom. Jag kan inte ha en person i min omgivning som går omkring och är rädd och osäker hela tiden. Slutar skriva för den här gången. Förhoppningsvis har jag något vettigt att säga en annan dag.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Mina dagar är fyllda av sol och värme, oro, otrygghet och ångest.

Främmande händer hjälper mig att duscha på morgonen, händer som jag inte själv har valt. De främmande händerna tar i min kropp, de rotar bland mina kläder och gräver i mina skåp och garderober. Tänk om man fick slippa bli utkastad i otryggheten.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Under min uppväxt i Kaunisvaara pratade vi meänkieli, Tornedalsfinska. Det är enligt mig en rolig dialekt, en blandning av ord på svenska och finska som tyvärr kommer att dö ut i i sinom tid. Dialekten blev utnämnd till ett av fem minoritetsspråk 1999. Nu ska jag förflytta mig tillbaka till den 29 januari 2020. Det var den dagen vi begravde vår älskade mamma. Tillsammans med moster höll jag ett tal där påminde vi oss olika händelser, ord och uttryck som hon hade använt sig av under sin 92-åriga levnad , moster berättade på svenska och jag översatte till meänkieli. Till exempel -Nu kom det en bil på gården. -Nut toli pili kartanålle kukase on. -Vem kan det vara?

 

Med språket i min hand.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Kvällen är sen , det är tyst och stilla här på förvaringsplatsen. Trots det urusla vädret har helgen varit härlig, fylld av musik och sång. Tänk att jag fått två bra sommarvikarierande personliga assistenter. Försökte se Sameblod tillsammans med Sångfågeln men hon fick inte igång ljudet ordentligt.

Slutar här för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Vi är alldeles i början av sommaren och juni är den månad på året som jag tycker bäst om. Denna dag har regnat bort trots detta känner jag mig glad och nöjd. Sångfågeln har varit här och förgyllt min dag med sång och gitarrmusik, hon måste ha gulld i strupen den flickan. Det är slöseri med resurser att hon arbetar som personlig assistent.

En negativ händelse har faktiskt inträffat, det droppar från taket i köket.

Nu har jag lättat mitt hjärta för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Sångfågeln har varit här och en dag fylld av sång och musik går mot sitt slut. I morse vaknade p4 Norrbottens lyssnare till den fruktansvärt tråkiga nyheten att den obotligt cancersjuka kvinnan Ulrika/ullis Bergström somnade in på sjukhuset i Arvidsjaur den 3 juni hon var omgiven av sina närmaste.

Jag kände varken Ulrika eller hennes anhöriga, hörde henne prata i radio om sin livssituation. Tack Ulrika för att du trots allt var så positiv och levande. Tack för att du gav oss som gnäller för bagateller hopp och framtidstro. Mina varmaste tankar går förståss till dina nära och kära.

 

När Sångfågeln kom blev det sång och musik för hela slanten. Senare på eftermiddagen lyssnade jag på Finnmix där min kusin med make spelade dragspelsmusik och sjöng, min syster var en av lyssnarna som ringde in och hälsade till släktingar. På kvällen hörde jag det ny//gamla radioprogrammet Skivor till kaffet med Lisa Syren.

 

Det var en del av vad jag har haft för mig denna junifredag som nu är till ända.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

Ännu en härlig junidag är snart till ända även idag har jag suttit ute och gått en rullstolspromenad. Medan jag satt ute på altanen och njöt av solen som värmde mitt ansikte passade jag på att lyssna på radio SRF som den här veckan handlade om hur det blir med höstens kongress, barnläger genomförs i sommar, trots coronavirus. Programmet handlade också om äldrelinjens volonterverksamhet. Men det var inte om SRF jag skulle prata.

 

Att vara beroende av personlig assistent för att klara vardagen innebär att det är ett sårbart samhälle vi lever i när någonting händer. Imorgon är en av mina två assistenter borta för vård av barn och den andra har semester.Den nya vikarien som varit här de senaste dagarna är visserligen en mycket trevlig bekantskap och vi har mycket gemensamt men det känns ändå lite oroligt, saker och ting blir inte alltid som jag tänkt mig. Men det får väl gå på något sätt. Jag hade tänkt skriva om språkets och kulturens betydelse för oss små, grå och obetydliga varelser men det får bli en annan gång.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.

O! härligheters härlighet. Här har varit en underbar sommardag tillsammans med en vikarierande personlig assistent har jag gått en rullstolspromenad och suttit ute, lunchen avnjöts på altanen. Tankarna virrvlar hit och dit. Jag funderar mycket över den personliga assistansen Varför förväntas det att kunden, brukaren, vårdtagaren eller vad man nu kallas ska vara intresserad av att springa i affärer och gå på kaféer? Kunden, brukaren eller vårdtagaren kanske har helt andra intressen som han/hon brinner för och behöver hjälp med. Nej, nu blev jag trött och måste sluta.

Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.