MED SPRÅKET I MIN HAND
Under min uppväxt i Kaunisvaara pratade vi meänkieli, Tornedalsfinska. Det är enligt mig en rolig dialekt, en blandning av ord på svenska och finska som tyvärr kommer att dö ut i i sinom tid. Dialekten blev utnämnd till ett av fem minoritetsspråk 1999. Nu ska jag förflytta mig tillbaka till den 29 januari 2020. Det var den dagen vi begravde vår älskade mamma. Tillsammans med moster höll jag ett tal där påminde vi oss olika händelser, ord och uttryck som hon hade använt sig av under sin 92-åriga levnad , moster berättade på svenska och jag översatte till meänkieli. Till exempel -Nu kom det en bil på gården. -Nut toli pili kartanålle kukase on. -Vem kan det vara?
Med språket i min hand.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.
Kommentarer
Trackback