VEMOD OCH SAKNAD

Idag är det ett år sedan jag åkte från Kaunisvaara och det har aldrig hänt att jag varit borta så länge från byn. Det är livets gång men saknaden och vemodet finns hela tiden. Tack för alla fina minnen som tröstar i svåra stunder.

VIKTIG MEN INTE VIKTIGAST

 Jag har den senaste tiden gått omkring och burit på känslor som jag inte har kunnat sätta ord på. Det är inte sorg, det är saknad, vemod och längtan. Längtan efter alla som nu finns hos den goda skaparinnan. Jag fortsätter att fråga mig själv vad dessa känslor beror på? Vid närmare eftertanke inser jag att jag inte längre är viktigast i världen för någon. Viktig för många men inte viktigast för någon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0