anitamaki

Kvällen håller på att övergå till natt, det är tyst och stilla här på förvaringsplatsen och jag kan återigen njuta av livet. Det känns skönt att jag inte längre behöver vara orolig för en av mina människor. Tack och lov att det löste sig med kören som jag tyvärr missar eftersom jag hunnit avboka evenemanget innan jag visste att det skulle ordna sig. I skrivandets stund ser jag fram emot kommande trevligheter. Snart bär det iväg till min vän och tvillingsjäl. Vänskapen med henne ger mig en känsla av att vara behövd. Jag får så mycket energi av våra goda samtal.

Nu har jag en stark känsla av att timmen börjar bli sen. Bäst att sluta skriva för den här gången.
Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.