anitamaki

Äntligen är denna oktobermåndag snart genomlevd. Den började med dusch och frukost och sedan bar det iväg med bil till Björkskatans vårdcentral i Luleå för att ta bort styngnen i huvudet. När detta var gjort blev det en härlig rullstolspromenad hem. Här på gården väntade en katt som inte verkade höra hemma någonstans. Jag hade med glädje tagit hand om den om jag bara vetat vad jag skulle göra. Tänk om den var hungrig och frös, stackars katt den var så mjuk och fin i pälsen och spann så härligt när den hoppade upp i min famn. Det får vara allt för idag. Nu är det läsdags. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans i livet.