I SKRIVANDETS STUND

I skrivandets stund känner jag mig som en grå och obetydlig liten varelse som inte vill märkas, jag vill inte synas eller höras. Där emot vill jag gömma mig längst inne i en rund jordkula. Det är tyst och stilla i lägenheten och min personliga assistent har gått för flera timmar sedan. Det var främmande händer som hjälpte mig att duscha i morse, främmande händer som tog i min kropp, främmande händer som jag inte hade valt själv. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0