anitamaki

Jag sitter här i lägenheten och låter tankarna vandra som de själva vill. Efter en stunds funderande och med hjälp av min personliga assistent kom jag äntligen in på bloggen. Igår var jag till staden och hämtade mitt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Samtidigt passade jag på att träffa en av mina före detta hemsamariter som numera arbetar med trafikfrågor inom kommunen. Det var roligt att träffa henne och vi pratade minnen från förr. I skrivandets stund mår jag väl i kropp och själ, har cyklat på motionscykeln, duschat och ätit en sen frukost. En stilla undran, varför är det så svårt att få tag i datapedagoger och folkhögskolelärare? Nu har jag lättat mitt hjärta för idag. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång, någonstans.