anitamaki

Fem år har gått sedan mamma Hilda lämnade oss och jag saknar henne fruktansvärt. Det är så mycket jag skulle vilja berätta för henne. Tänk att kunna ringa till mamma och dela med sig av sina tankar så där som jag gjorde varje dag förut. Våra telefonsamtal behövde inte vara långa det räckte att ha fått höra mammas röst, bara jag visste att hon levde så var jag nöjd. Nog om henne för tillfället. Hoppas att föräldrarna har det bra och att den goda skaparinnan tar hand om dem. Så här i början av det nya året händer inte mycket, det känns som om tiden står stilla. Jo förresten natten mellan den 10 11 januari blev jag tvungen att larma efter hjälp från kommunens nattpatrull Eftersom assistansbolagets nattpersonal påstod sig inte hitta någonstans. Tänk att det alltid ska bli strul när nattvikarierna arbetar. Nu har jag lättat mitt hjärta för idag, är lite trött i huvudet efter dålig sömn föregående natt. Härmed vill bloggskribenten önska sina läsare och alla andra människor det bästa i livet. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans.