anitamaki

Jag har ingenting att skriva om men skriver ändå. Den senaste tiden har det känts som om livet har gått på tomgång men förhoppningsvis är det på väg att ordna sig med den personliga assistansen så att jag kan få lugn och ro i själen, lugn och ro behövs för att kunna skriva. Problemet är att det är svårt att få tag på bra vikarierande assistenter varje gång någon är borta. Idag täcker assistenterna upp för varandra men man kan inte alltid räkna med att en sådan lösning fungerar. Inte heller idag blev det någon rullstolspromenad på grund av kylan, jag har läst tidningen och lyssnat på en spökpodd. I skrivandets stund mår jag väl i kropp och själ eftersom jag har kommit igång med träningen, jag kör med mottomeden, den är roligast och min filosofi är följande, träningen ska vara rolig annars kan det kvitta. Ojdå jag hade ju faktiskt något att skriva om men nu börjar hjärnan bli trött så jag slutar för denna gång. Härmed ber bloggskribenten att få önska sina läsare och alla andra människor det bästa i livet. Ha en god tid. Vi hörs och ses någon gång någonstans.